Persbericht informatieopdracht
De Gouverneur van Curaçao, mevrouw Lucille George-Wout, heeft met het oog op de vorming van
een nieuw kabinet op 29 april en op 2 en 3 mei consultatiegesprekken gevoerd met de ondervoorzitter van de Raad van Advies, de voorzitter van de Staten, de Minister van Staat, vertegenwoordigers van de nationale dialoog, vertegenwoordigers van de Raad van Kerken en de lijsttrekkers van de politieke partijen die één of meer zetels in de Staten hebben behaald. Op basis van de uitgebrachte adviezen heeft de Gouverneur op 4 mei 2017 met de heer Etienne Ys gesproken en hem daarbij aangezocht als informateur.
Op 28 april 2017 vonden in Curaçao tussentijdse verkiezingen voor de Staten plaats. De aanloop naar deze verkiezingen werd gekenmerkt door een scherp publiek debat over de fundamenten van de democratische rechtsstaat en liet een verdeeldheid in de samenleving zien. Nog scherper dan bij de verkiezingsuitslag van 5 oktober 2016, weerspiegelt de recente uitslag de politieke verdeeldheid die de bevolking van Curaçao op dit moment kenmerkt en wordt met het verkiezingsresultaat het belang van het vergroten van de sociale cohesie tussen onze burgers evident. Tegelijkertijd staat het land Curaçao voor uitdagingen op het gebied van economische ontwikkeling, onderwijs en veiligheid en verdienen overheidsfinanciën, gezondheidszorg, leefbaarheid en de deugdelijkheid van bestuur nadrukkelijke aandacht. Deze situatie vraagt om een evenwichtig, daadkrachtig, consistent en betrouwbaar openbaar bestuur dat blijk geeft van besef van de urgentie van de problemen. Een openbaar bestuur dat bereid is de zaken met voortvarendheid aan te pakken, opdat het vertrouwen van de burger in de overheid, in de politiek én in zichzelf, terugkeert. Het beleid van een nieuw kabinet dient derhalve perspectief te bieden voor alle burgers van Curaçao.
PAR, MAN en PIN hebben in een verklaring van 2 mei jongstleden aangegeven bereid te zijn om samen te werken teneinde een coalitieregering te vormen. Deze coalitie zou gebaseerd moeten zijn op stabiliteit, integriteit, samenwerking, veiligheid, vorming, inclusiviteit, orde en innovatie.
Met het oog op het bovenstaande heeft de Gouverneur de heer Ys verzocht om op de kortst mogelijke termijn te onderzoeken of de drie genoemde politieke partijen bereid en in staat zijn om tot overeenstemming te komen over een regeerakkoord op hoofdlijnen. Daarbij zullen aandachtspunten van andere partijen verkozen in de Staten evenzeer van belang kunnen zijn, gelet op de kiezers die zij vertegenwoordigen. Breed draagvlak is bovendien noodzakelijk in het kader van de gewenste institutionele versterkingen in het bestuur van Curaçao. Het regeerakkoord dient gebaseerd te zijn op gemeenschappelijke prioriteiten welke vervat zijn in een visie op de ontwikkeling van Curaçao en een concrete aanpak die in relatie staat tot de uitdagingen waarvoor Curaçao zich gesteld ziet. Daarmee zal een stevige basis gelegd moeten worden voor een stabiel en betrouwbaar bestuur van Curaçao.
Naar aanleiding van de gehouden consultaties worden de volgende thema’s prioritair geacht:
1.Vergroting van het vertrouwen van de burger in politiek en openbaar bestuur alsook het zorgen voor continuïteit in het bestuur. Dit krijgt onder andere vorm door het instellen van een onafhankelijk hoofdstembureau, het inrichten van een eigen begrotingskamer, het aanscherpen van de regels voor de financiering van politieke partijen en het in kwalitatieve zin versterken van het ambtelijk apparaat. Ook gebleken knelpunten met betrekking tot institutionele wetgeving dienen te worden aangepakt. Ten slotte dient gewerkt te worden aan maatregelen die de integriteit van het bestuur bevorderen.
2.Het bevorderen van een stabiele economische groei, waardoor perspectief bestaat op de toename van welvaart, welzijn en verkleining van de economische tweedeling in de samenleving. Dit wordt onder andere bewerkstelligd door een verantwoorde en duurzame exploitatie van de raffinaderij, door de bevordering van het toerisme en het verder terugdringen van red-tape opdat Curaçao aantrekkelijker wordt voor investeerders. Daarnaast dient het stelsel van sociale voorzieningen verbeterd te worden, waardoor de sociaal zwakkeren in onze samenleving weerbaar gemaakt kunnen worden en hun participatie in de maatschappij wordt bevorderd.
3.Verbetering van de kwaliteit van het onderwijs in Curaçao door heldere strategische keuzes, gericht op versterking van het funderend onderwijs en op een betere aansluiting van het voortgezet onderwijs op het hoger onderwijs en de arbeidsmarkt. Daarnaast dient er blijvende aandacht gegeven te worden aan het vakonderwijs.
4.Het ontwikkelen van een stringent veiligheidsbeleid, opdat criminaliteit in het algemeen en de geweldsdelicten en internationale drugshandel in het bijzonder, kunnen worden teruggedrongen. Dit behelst in elk geval het verder optimaliseren van het politieapparaat, de reclassering en het gevangeniswezen.
5.Continueren van houdbare overheidsfinanciën door beheersing van de overheidsuitgaven en verbetering van de overheidsinkomsten. Daarbij zijn de verankering van het financieel toezicht alsook de beheersing van de omvang en kosten verbonden aan het ambtenarenapparaat, van belang. Verbetering van de overheidsinkomsten kan onder andere plaatsvinden door effectievere inning van de belastingpenningen en verdere modernisering van de belastingdienst.
6.Een integrale aanpak van de financiële en inhoudelijke problematiek binnen de volksgezondheidssector. Hierbij dient bijzondere aandacht geschonken te worden aan het proces rond de totstandkoming van het HNO, de transitie vanuit de SEHOS en de beheersing van de kostenoverschrijding die met het project gepaard gaat.
7.De ontwikkeling van een duidelijke visie op wijze waarop een effectievere samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk gestalte kan krijgen. Het streven naar verbetering en intensivering van deze relaties tussen de landen, in het bijzonder op de gebieden: economie, bestuurlijke ontwikkeling, onderwijs en gezondheidszorg.
De Gouverneur heeft de heer Ys verzocht om zich bij zijn onderzoek niet uitsluitend te richten op de politieke partijen in de Staten van Curaçao, maar dat hij zich ook uitvoerig laat informeren door vertegenwoordigers van de nationale dialoog en andere relevante organisaties als het College financieel toezicht en de Raad van Kerken. Ten slotte heeft de Gouverneur aandacht gevraagd voor het rapport van Transparency International en het National Development Plan.
De Gouverneur heeft de heer Ys verzocht om uiterlijk woensdag 10 mei a.s. te rapporteren over de voortgang van zijn werkzaamheden
WILLEMSTAD, 4 mei 2017
Vandaag heeft het plaatsvervangend hoofd van het Hoofdstembureau, de heer Charles Dorego, de definitieve uitslag van de verkiezingen van 28 april 2017 aangeboden aan de Gouverneur van Curacao, Hare Excellentie Lucille George-Wout. De verdeling van de Statenzetels is daarbij niet gewijzigd ten opzichte van de eerdere voorlopige uitslag.
Foto: De heer Charles Dorego, plv hoofd Hoofdstembureau, en Gouverneur de Gouverneur van Curacao.
DISKURSO DI GOBERNADOR
SEÑORA LUCILLE GEORGE-WOUT
PARTIMENTU NA GRANDI DI KONDEKORASHON (‘lintjesregen’)
26 DI APREL 2017
Bon dia tur hende presente,
Ta un honor pa na nòmber di Su Mahestat Rei Willem Alexander mi entregá na un kantidat di boso un kondekorashon real. Na total 10 persona lo risibí un kondekorashon. Ta trata di hende ku na Kòrsou nos ta orguyoso di nan.
Dia di partimentu na grandi di kondekorashon (‘lintjesregen’) ta un dia ku semper mi ta anhelá pa yega. Ta un momentu ku komo parti di Reino Ulandes, nos por ta orguyoso di e vínkulo ku komo paisnan nos ta kompartí ku otro. Ademas, ta un momentu ku nos ta reflekshoná riba importansia di trabou boluntario i e impakto ku esaki tin riba nos komunidat.
Un komunidat no por eksistí sin hende manera boso. Boso kontribushon na komunidat ta di balor inkalkulabel. Boso ta servisial, boso ta konektá hende ku otro, boso ta skucha i boso ta inovativo ku e tiki medionan ku tin biaha boso tin na disposishon. Boso ta presta yudansa, kaminda otronan ta faya di hasi esei.
Mi ta sigur ku boso dedikashon ta laga un sonrisa riba kara di hopi di e hendenan ku ken boso ta atendé. Nan ta sumamente gradisidu pa tur loke boso ta hasi. Hopi di boso a dediká boso na desaroyo di nos muchanan, na hubentut i deporte, na enseñansa spesial, na konservashon di kultura i historia, pero tambe na proyektonan via iglesia, na boso propio empresa òf na proyektonan sosial.
Mi no por kaba di enfatisá sufisientemente kon importante boso aporte ta pa komunidat i aki mi ke bolbe ekspresá mi apresio. I ta p’esei awe boso ta sentro di atenshon. Mi sa ku boso no ta kustumbrá ku esaki, pero disfrutá awe di tur e gabamentu akí. Boso ta meresé! Anto esaki ta opinion di Su Mahestat, nos Rei tambe!
Mi ke papia kòrtiku pa mustra riba boso aktividatnan partikular, esta loke a kondusí na e kondekorashon akí. Despues mi ta pasa palabra pa mi achudant ku lo lesa e Dekreto Real, promé ku mi pasa na pega e kondekorashonnan na boso pechu.
1Sra. R.M. AlbertinaBo tin hopi aña ta dediká bo na Toastmasters. Esaki bo ta hasi ku gran dedikashon. Bo ta konsiderá importante tambe pa deporte risibí e atenshon i fondonan nesesario via Cur. Sport +Olympische Federatie CSOF, Federashon di Taekwando i Curaçao Softbal Bond. Ademas, bo dedikashon na hasi pueblo konsiente di importansia i nifikashon di bandera di Kòrsou, nos eskudo i nos himno ta sumamente apresiá.
2Sra. M.L. Barry-James Bo kompromiso durante hopi aña ku komunidat Metodista na nos isla ta motibu di mashá apresio. Nada ta di mas pa Sra. Barry-James! Sea pa duna mucha lès i tuma nan den bo kas durante fin di siman, òf bai ku bo kor bai kanta pa enfermonan, òf sostené hende muhé den nan aktividatnan. Dedikashon di Sra Barry-James no tin límite.
3Sr. V.D. DaswaniMi por bien yama bo ‘shenpia’. Si bo no ta okupá bo den Rotary ku tur sorto di proyekto boluntario, bo ta sumamente okupá ku tur sorto di funshon den direktiva di ‘Curaçao Indian Business Association’, den CARF (Curacao Animal Rights Foundation), òf Asosiashon di Outismo na Kòrsou. Sino ata bo ta organisá ku ‘British Pub Quiz’ aktividatnan ku ta produsí hopi plaka pa kualke bon kousa. Ademas, hopi aña largu bo a dediká bo den direktiva di DMO, na desaroyo i seguridat di Punda. Chapeaux!
4Sra. L.P. Henriquez-VillarealMi sa ku bo no gusta ta sentro di atenshon, pero ku bo historial, bo ta meresé realmente pa tur wowo ta riba bo. Tur loke bo a hasi durante e 48 añanan tras di lomba tabata ku e mucha den foko. Komo dosente bo a duna semper un tantu mas, e èkstra mas. Pero dunamentu di lès so no tabata basta pa bo. Bo a organisá tambe tur sorto di otro aktividat pa e muchanan i bo mes a sòru pa rekoudá e fondonan nesesario. Anto si esei no alkansá bo tabata paga ku sèn fo’i bo propio saku. Bo tabata hasi esei tambe den kaso ku e muchanan no tabatin sèn pa akohida despues di skol. Mi ta sigur ku masha mucha a yega basta mas leu den bida, ku bo yudansa.
5Sr. J. KleijnBetonbouw tabata pa bo no solamente un empresa, sino tambe un famia. Bo a pèrkurá semper bon pa bo trahadónan i prueba di esei ta e apresio ku nan tabatin pa bo. Ma no ta pa nan so bo tabatin atenshon, sino pa hendenan di ménos rekurso den nos komunidat tambe. Bienestar di e famianan ku a bai biba den e kasnan ku bo a traha tambe tabata bo preokupashon. Meskos tambe pa Asosiashon di Mayornan Totolica pa ken bo a traha e sentro pa ‘muchanan ku masha difikultat pa siña’ (ZMLK) ku te dia djawe ta na uso. Ma tin mas kos. Via Lions Club tambe bo a dediká bo hopi aña na un kantidat di proyekto.
6Sr. C. PalaciosDen bida diario bo por ta reportero na radio, pero segun mi, bo berdadero pashon ta pa hubentut i deporte. Bo tin hopi aña kaba ta dediká bo na hubentut. Via deporte bo ta eduká nos muchanan mustrando nan riba norma i balor. Bo ta laga nan deskubrí nan kapasidatnan, i di e forma ei, eksplorá
nan oportunidatnan. Esaki bo ta hasi den bario di Brievengat, kaminda for di nada bo a lanta un tim di basketbòl. Meskos bo ta hasi serka Bos di Hubentut via Brigada di Seguridat i Formashon, i ademas serka e tim di futbòl na Kintjan. Bo ta sigui hasi e trabounan akí ku kompleto konvikshon, te asta si bo mester hinka man den bo propio saku pa juda.
7Sra. R.E.C.N Sintiago-ZimmermanAsina menshoná bo nòmber, hende ta pensa riba Karnaval. Ta hopi aña kaba bo ta dediká bo na Karnaval i su konservashon. Esaki ta sosodé den “Estreno di Pikete” òf ‘Estreno Mas Pikete’, òf den otro gruponan ku por ta den pèrtá. Bo ta responsabel pa e diseño- i pañanan di e gruponan, pero bo ta coach hóbennan tambe pa asina mantené e fiesta di Karnaval bibu. Bo ta asta asina pashoná ku ora periodo di Karnaval pasa, bo ta kuminsá plania mesora pa e siguiente fiesta di Karnaval.
8Sr. I.A.J. van DoorenBo bida tin mas ku 30 aña kaba ta drei rònt di deporte di ‘zeil’. Hopi hende ta mira den bo pa ‘zeilsport’ un faktor indispensabel. Sin bo konosementu i bo habilidat zeilsport na Kòrsou lo tabatin totalmente un otro kara. Bo a inventá asta un sistema di ‘handycap’ pa e barkunan di bela, di moda ku kompetensia por tuma lugá di un forma mas honesto. Banda di esei bo ta pone bo mes disponibel boluntariamente tambe na e otro islanan di Reino, pa yuda nan hasi e deporte mas profeshonal.
9Sra. I.C. DwarkasingPa mas ku 40 aña kaba bo a dediká bo na enseñansa spesial. Bo tabata i ta haña te ainda importante pa e muchanan akí tambe por tuma parti aktivo den nos komunidat. Bo aporte den esaki, ta guia e muchanan den hasimentu di hùiswèrk òf organisá ‘kamp’ pa nan. Bo ta sali na interes di e muchanan akí asta na nivel internashonal via ‘Association for Supervision Curriculum Development’. Pero parse ku esaki no ta basta. Bo ta ademas boluntario den e movementu di muhé SEDA i bo ta yuda otro famianan ku pakete di paña i kuminda.
10Sr. A.D. van der ReeBo firme konvikshon ta ku historia no mester bai pèrdí. Komo presidente i fundadó di ‘Stichting Battle Station Blaauw Force Curaçao’ bo a pone komo meta, konservashon i maneho di e restunan di Segunda Guera mundial na Kòrsou i ekshibí nan tambe pa públiko. Bo a yega leu kaba ku bo plannan pa habri un parke na airu liber i un museo tokante Segunda Guera Mundial na Blue Bay. Pero banda di esaki bo ta kompartí bo konosementu tambe ku hóben i adulto via charlanan na skol i via vários organisashon. Tur aña bo ta kooperá ku e konmemorashon i bo tabata tambe ko-fundadó i donatùr di ‘World War 2 expositie Guera na Kòrsou’.
Awor, despues di e relato impreshonante aki di boso estado di servisio prestá na komunidat, mi ta pidi mi achudant pa e lesa e Dekreto Real.
Mi ta felisitá boso ku boso Kondekorashon Real i mi ke enkurashá boso pa sigui hasi e bon trabou, i inspirá otronan pa huntu ku boso sigui traha na bienestar di kolektividat di nos pais.
Un kaluroso aplouso pa nos hendenan ku awe a risibí un kondekorashon meresí!!!
De Gouverneur van Curaçao, samen met kinderen die het Nederlanderschap
Op woensdag 12 april hebben in totaal 97 personen de verklaring van verbondenheid ten overstaan van de Gouverneur van Curaçao afgelegd in totaal twee naturalisatieceremonies. Zij hebben hierdoor het Nederlanderschap verworven.
Op de foto:
De Gouverneur van Curaçao, Hare Excellentie Lucille George-Wout, samen met kinderen die het Nederlanderschap verwierven tijdens de ceremonie op 12 april 2017 in het Paleis van de Gouverneur.
Gobernador di Kòrsou, Su Ekselensia Lucille George-Wout, ta di opinion ku ta di gran importansia pa desaroyo di e sistema demokrátiko di Kòrsou, ku elekshon di dia 28 di aprel 2017 ta tuma lugá.Kòrsou ta un estado di derecho demokrátiko kaminda mester respetá Konstitushon di Kòrsou. Parlamento ta mará tambe na e prinsipionan di e estado di derecho demokrátiko, manera esei ta konsagrá den Konstitushon. Konsiderando e importansia fundamental di e outorisashon di gobièrnu pa disolvé Parlamento i den lus di ‘peso i kontrapeso’ (checks en balances’), e desishon pa disolushon ku e aktual gobièrnu-interino ta bini kuné, ta afektá gravemente seguridat hurídiko i bon gobernashon. Pa tal motibu Gobernador a presentá e Dekreto Nashonal (Landsbesluit) di dia 27 di mart 2017, kaminda ta kanselá elekshon na gobièrnu di Reino.
Dia 27 di mart gobièrnu-interino Pisas a entregá Gobernador di Kòrsou un proyekto di un Dekreto Nashonal (ontwerp-Landsbesluit) pa ratifikashon, ku ta proponé pa revoká e Landsbesluit di 12 di febrüari 2017, ku a preskribí elekshon pa dia 28 di aprel 2017. E gobièrnu-interino ta basa esaki riba e moshon di Parlamento di 3 di mart 2017, den kua Parlamento a pidi gobièrnu pa revoká e Landsbesluit di 12 febrüari 2017 i retrosedé tur e konsekuensianan legal.
A base di artíkulo 21 di e Reglamento pa Gobernador di Kòrsou, Gobernador no ta fiha (firma) un landsverordening òf landsbesluit, ora e konsiderá e verordening òf e besluit en pugna ku Statuut, un areglo internashonal, un lei di reino òf un algemene maatregel van rijksbestuur, o sea si ta trata di interesnan kaminda protekshon i garantia ta un asuntu di Reino.
Gobernador, den su kalidat di órgano di Reino, aplikando artíkulo 21 di Reglamento pa Gobernador, a partisipá gobièrnu di Reino ku lo e no ratifiká ei landsbesluit. P’esei el a presentá tal landsbesluit na gobièrnu di Reino. E ta di opinion ku e landsbesluit ta en pugna ku seguridat hurídiko i ku bon gobernashon.
Outoridat di gobièrnu pa pasa na disolvé Parlamento a base di artíkulo 53 di nos Areglo di Estado no ta someté na kondishon. Artíkulo 53 di Konstitushon di Kòrsou no ta stipulá ku gobièrnu por pasa na disolvé Parlamento solamente si Parlamento mes aprobá esaki. Tal punto di bista lo ta eróneamente relashoná ku karakter di e derecho di disolushon pa resolvé konflikto ku Parlamento -manera pèrdida di sosten den Parlamento- mediante elekshon nobo.
Ehersiendo e derecho di disolvé Parlamento ta hasi hustisia na e sistema di ‘checks en balances’ bálido entre e órganonan di estado den nos sistema di gobièrnu.
Ta esensial pa funshonamentu di nos Estado di derecho demokrátiko ku den kaso di asuntunan fundamental kaminda ta trata di konfiansa den gobièrnu, i representashon den Parlamento, siudadanonan haña e oportunidat pa nan ekspresá nan mes mediante un elekshon general. Aki Gobernador ta mustra e kambionan relevante den e relashonnan den Parlamento despues di e último elekshon.
E instrumento di disolushon lo no tin sentido si un gabinete (interino) ku a sinta despues di e desishon pa disolushon lo por revoká esaki. Karakter di un desishon di disolushon ta bai kontra ku esaki ta keda revoká. Esaki ta mas bálido ainda awor ku e desishon pa disolushon a drenta na vigor i a keda implementá, entre otro ku nombramentu di e miembronan di Konseho Supremo Elektoral i otorgamentu di outorisashon na e funshonarionan akí pa tuma na nan enkargo organisashon di elekshon. Den e sirkunstansianan akí un desishon kaminda ta revoká e desishon pa disolushon lo afektá gravemente tambe e derechonan demokrátiko di tersera. No solamente e derechonan di tur votadó di Kòrsou, sino tambe i partikularmente e derechonan di e partidonan polítiko ku entre tantu a inskribí pa elekshon.
Gobernador ta mustra ademas riba e importansia ku den asuntunan di estado ta trata di un práktika establesé, di manera ku e konsekuensianan di e eskohonan polítiko ta pronostikabel. Ku esei seguridat hurídiko i konfiansa di siudadanonan ta sirbí. Na 2012 tambe Kòrsou a aten’é sin mas na e desishon pa disolvé Parlamento i kanta elekshon nobo ku mester a realisá. E tempu ei tambe e gabinete ku a tuma e desishon pa disolushon entre tantu a keda remplasá pa un gabinete-interino. E gabinete-interino di e tempu ayá sinembargo a kontinuá ku preparashon pa elekshon konforme e desishon di disolushon. Elekshon a tuma lugá riba e fecha stipulá.
Banda di esei Gobernador no ta mira ningun rason pa konkluí ku disolushon den e situashon aktual ta kontra ningun areglo internashonal den kua tin ankrá derecho riba elekshon periódikamente. E echo ku artíkulo 25 di IVBPR i artíkulo 3 di e Promé Protokòl na EVRM ta indiká ku por lo general lo mester por trata di un periodo di seshon rasonabel di un parlamento, no ta ekskluí ku lo no por desviá di esei den kaso di sirkunstansianan partikular i den kaso ku sirkunstansianan polítiko i di gobièrnu ta pidi esei. Na su lugá ta tambe den e sentido akí un ‘márgen amplio di apresiashon’ ku ta bai pa e partidonan ligá na EVRM, ku ampliamente ta duna espasio pa rekonosé ofisialmente e desaroyo- i tradishonnan nashonal. Di importansia ta ademas ku protekshon di e derecho riba elekshon periódikamente a nase debí na e nesesidat pa komposishon di parlamento ta reflehá deseo di votadónan i ku no por ta asina ku no por mira komposishon di parlamento komo un refleho sufisientemente aktual di preferensianan di e votadó. Den e lus akí e elekshon preskribí pa dia 28 di aprel 2017 ta sin mas hustifiká i nesesario.
E echo ku 11 miembro di Parlamento (entre kendenan 2 minister di e gabinete-interino aktual) a inisiá un prosedimentu na Korte Europeo pa Derecho Humano, di echo no ta hasi ku, pendiente e huisio di Korte Europeo, lo mester posponé elekshon. Korte Europeo no a husga atmisibilidat di e miembronan di Parlamento ainda, i no a duna tampoko previshon preliminar den e direkshon akí.
Finalmente e desperfektonan den asuntu di e preparashonnan pa elekshon -manera alegá- no ta di tal índole ku lo no ta responsabel pa realisá e elekshon preskribí pa dia 28 di aprel 2017. Sentensia di Tribunal di Promé Instansia di Kòrsou di fecha 10 di mart 2017, di tur manera no a ofresé ningun motibu.
Gobernador ta di opinion ku ta di suma importansia pa den e sistema demokrátiko di Kòrsou i su desaroyonan mas aleu ku elekshon di 28 di aprel 2017 ta tuma lugá. Ta imperativo pa hasi tur trámite pa e elekshon transkurí na òrdu tambe, di manera ku lo no por eksistí niun sorto di duda di e karakter liber i honesto di e elekshon i di balides di su resultado. Elekshon liber i sekreto ta un kondishon indispensabel pa un estado di derecho demokrátiko i na mes tempu tambe su esensia. Kualke akto ku trese esaki na peliger ta produsí un atake grave riba e estado di derecho demokrátiko di Kòrsou.
***